Det blir nog inget av med julspektaklet

Sista lördagen i november planerar jag ha julaktivitet. Man ska kunna köpa småkonst, böcker och smycken samt tala med objektens tillverkare - konstnärerna och författarna alltså. Jag tänkte hålla till i Konstnärshem på Bellmansgatan. Just nu känns det som om att allt blir inställt. Jag har i dagarna förlorat ytterligare 5.000 på min happening. Och dom sponsorer som anmälde intresse och lovade bidra med pengar, har varit jämrans osynliga liksom deras 5.500 kr.

Jag är en fattig halvtidspensionär, underbetald statsanställd dom andra 50% och har inte råd att betala dom 2.000 lokalen kostar. Mina smycken är redan på pantbanken, så från dom finns ingen mer hjälp att få. Vad ska jag göra?

En hyvens kille

Sprang ihop med Peter Haber och hans orättvist vackra hustru för en stund sen. Berättade att han var den ende av dem jag skrev till om min kulturella happening, som hörde av sig. Han trodde mig nästan inte. Tyckte det var oförskämt att inte ens svara på inbjudan/förfrågan om att medverka. Och jag håller med. Naturligtvis gör jag det!

Några jag skrev till (och som inte behagat svara) är Ma Oftedahl (som döpte min son), Bo Strömstedt (som jag suttit på 43:an och sjungit tillsammans med), Peter Siepen (som i flera år haft sin scooter på "min gård"), Ernst Brunner (som gått i samma skola som jag, samtidigt).

Jag har alltid gillat Peter Haber och kan väl säga att hans förtroendekaptal är långt ifrån förbrukat :)

Gud hör bön

Just som jag med svetten rinnande utmed ryggen pallrade mig iväg till Ateljé Ciresia för att plocka ner mina målningar, pep det till i telefonen. Det var Nelly som meddelade att hon gärna ville ha kvar mina tavlor på galleriväggen en vecka till.

Tack!

Min happening ska snart summeras

Jag ligger till sängs med dunkande bihålor, stort munsår på underläppen, inflammerade ögon, segslemmig hosta och runt 38 i feber. Tur jag inte har webbkamera!

I eftermiddag ska mina målningar hämtas från Ateljé Ciresia, brickorna lämnas tillbaka till Restaurang Stora Vikingen och den suveräna 40-kopparsbryggaren ska åter till Rabattvaruhuset. Hur ska jag fixa det? Ringde sonen, han brukar hjälpa sin lilla mamma när hon ber honom. Men idag kan han inte. Han åkte till Finland igår med skolan. Skissmarathon och inspark för ettorna. Jahapp... Maken då? Nä, ingen idé att fråga. Så vad göra? Ska jag släpa mig ut själv? Ser inte bättre ut. Får väl trycka i mig ett par extra Panodil och traska alla 4 kvarteren upp, packa ihop grejerna, gå runt kvarteret för att hämta bilen i garaget på Bellmansgatan, köra runt halva Söder för att komma tillbaka till Ciresia (hur f-n kan man tycka det är miljövänligt med dessa enkelriktningar?), lasta in, lämna tillbaka lånegodset, parkera på trottoaren utanför min port (och hoppas slippa böter), lasta ur tavlorna, köra tillbaka bilen till Bellmansgatan och gå alla 5 kvarteren hem. Jag blev alldeles matt bara av att skriva detta! Nej, jag klarar det inte. Får ringa runt och försöka ragga hjälp.

Några personer har under sommaren ringt mig och talat om att dom sponsrar min happening. En sponsrar med 3.000 kr så snart arvet betalas ut, en annan med 2.500. Dom ringde i mitten av augusti båda två. Och lovade. Än har jag inte sett röken av några pengar. Ingen av dessa mina frivilliga sponsorer kom ens till min happening. Jag antar att det betyder att jag inte får några pengar. Jag antar att dessa två herrar ville mer än dom (och deras familjer) var beredda att hålla. Jag antar att detta betyder att jag blir utan de så högtidligt utlovade pengarna. Och just där steg min förlust från 4.700 kr till 10.200 kr! Det blir till att jobba hårt för att kunna hämta ut smyckena från Pantbanken, ska jag säga.

Har jag då lärt mig något av allt detta? Ja, att inte lita på nån.

4.700 kr back men kul ändå!

Det är ju synd att jag är en fattig kulturarbetare. Hade jag varit bättre bemedlad så hade 4.700 kr varit en spotta i havet. Nu svider det ordentligt. Har jag då skrinlagt planerna på ytterligare en happening? Självklart inte! Nästa år blir den både större och ännu mer varierande. Dessutom ska jag se till att få råd med antingen tält utomhus eller att hyra Rival! För hur kul var det att få halva programmet sabbat av ett jämrans regn?

Av Spegelteaterns promenadteater blev intet. När folk skyndar igenom parken med uppfällt paraply och ingen sitter och vilar benen på bänkarna är det ju ingen idé att spela upp några teaterstycken! Capoeira-gruppen kunde inte träna. Dels är det inte kul att träna i regn och dels kan det vara rent av livsfarligt med det slippriga underlag som vått gräs utgör. Eftersom det inte kom några barn gjorde det ju ingenting att fiolspelaren och saxofonisten inte ville gå med sina instrument i regnet. Det blev varken sagostund eller salutslut med musiktåg runt parken, alltså. Det blev tyvärr heller ingen konstvandring med Stockholmsguiden Eva Palmqvist. Regnet det bara öste ner och man blev blöt om både skor och strumpor, lalala. Ingen idé att hänga läpp - bättre lycka nästa gång. Visst?

För det var mycket som blev BRA och ROLIGT!

• Britt-Marie Kyndel invigde genom att klippa band accompagnerad av Inge Linds trumpetsolo. Nu stod vi och tryckte i dörröppningen p g a regnet, men det blev ändå en bra invigning!
• Folkdansarna fick flytta in i utställningssalen och det gick jättebra!
• Lilla undersköna och sprudlande glada Alexandra Pascalidou pratade med sina läsare och charmade alla. Det var väldigt snällt av henne att ta sig tid att gästa min happening!
• Lars Granström var där med sina underfundiga haikudikter. Han är suverän! Dessutom hjälpte han mig med att släpa fram utställarnas bord och det tackar jag för.
• Bokbandets Hörbar kom lite i kläm, men trots det så satt det folk och lyssnade på poesi inläst av poeten själv.
• Magdansöserna var fantastiska.
• Izzy Young drog storpublik och både han och hans the Xerox Poems uppskattades mycket!
• Styrbjörn från Tranan hade bordet fullt av spännande böcker.
• Karin Pettersson Roséns tavlor är underbara. Karin vann förresten i vårt lotteri, ett presentkort på blommor. Grattis!
• Kairo Bazar hade hur mycket läckert som helst till försäljning och om jag haft pengar hade jag köpt en hel del!
• Flavio Maciel hade både sina otroligt vackra masker, skålar och tavlor av keramik och snygga sandaler i läder.
• Eccentric Dixieland Band svängde till ordentligt! Man blev glad i hela kroppen av att höra dom - och det behövde jag bli för det är jobbigt att hålla i alla trådarna.
• När Bodil Ulate Segura (känd söderprofil och känd från TV) berättade om Mariatorgets historia var föreläsningssalen fylld av intresserade lyssnare.
• Vi fick se Street Dance framförd av två unga flickor, väldigt plötsligt och spontant anmält. Helt otroligt duktiga!
• Roland Haeberlein berättade om sin skulptur föreställande Siri Derkert och hur den kom till. Fullt av folk!
• Siegfried Heims konst är fantastisk. Siegfried är en liten lågmäld man som inte gör mycket väsen av sig, men hans konst talar och sprakar desto mer!
• När Tango-paret virvlade in stannade tiden. Så underbart häftigt det var att se dom sväva fram över golvet!
• Ingvar Fredriksson höll ett uppskattat föredrag om sin uppväxt på Grönland och när han var klar dånade applåderna genom lokalen.
• Tack vare dom fina vinsterna sålde lotterna slut snabbt. Övernattningen på Rival gick till Ingvar Fredriksson med hustru. Grattis!
• Sen avslutades kvällen med Hester Meadows och ett tiotal musiker. Vilket drag! Vad roligt! Golvet i stora salen var fyllt av danssugna och stämningen var på topp!

Tack alla ni som ställde upp gratis! Tack alla ni som slet hårt för att det skulle funka i kafé och kassa. Tack ni som hjälpte till med att fösa ut gratissnyltare som "bara skulle kika lite"! Tack Rabattvaruhuset för lånet av den suveräna och jättestora kaffemaskinen (40 koppar)! Kaffet blev busgott och vi fick göra flera omgångar.

Nästa år blir min happening som sagt större. Blodad tand är bara förnamnet. Men Ernst Brunner kommer aldrig att få delta. Varför kan jag berätta en annan gång.

Idag gäller det!

Kl 14:00 invigs Kulturell Happening på Mariatorget 1 C med att Britt-Marie Kyndel från stadsdelsförvaltningen klipper det blågula bandet. Jag är jättenervös, trots att jag VET att det kommer att gå bra. Man har inte roligare än man gör sig, sägs det, och jag har väldigt roligt!

Jag har fina och pålitliga vänner och en hel del av dem har ställt upp idag. Det är skådespelare, författare, konstnärer, musiker, capoeira-utövare och dansare. Det är hjälpande händer till kassan, kafeterian, presenterandet och städandet.

Min brorsdotter Nica håller ställningarna i kafeterian. Min dotter Jia hjälper till med logistiken under dagen samt hjälper Nica. Min son Daniel målar happeningkonsten, sonhustrun Nicole med vänner har capoeira-uppvisningen. Min extradotter Lena sitter i kassan. Mitt barnbarn Alva hjälper till under sagostunden. Min far berättar minnen från Grönland och säljer böcker. Min mor hjälper till överallt. Min bästis sedan snart 55 år, Marie, hjälper till där det behövs och hennes man Tommy är konferencier. Jag är er evigt tacksam!! Tack alla mina fina älsklingar, utan er hade jag inte ens vågat tänka tanken att försöka genomföra detta.

Mina vänner musikerna, författarna och konstnärerna, dansarna, guiden, poeterna och föredragshållarna ställer även de upp gratis. Tack snälla!

Om allt går som jag hoppas, kommer jag att få igen de 17.400 kr som jag lagt ner på detta evenemang. Något som innebär att jag på måndag kan gå till pantbanken och hämta ut mina smycken. Gissa om jag håller tummarna för att det ska lyckas?

Kaffemuggar är ju bra att ha

Tänkte jag och köpte 100 st Älmhult på Ikea. Dom ser ut lite som Filippa K-muggarna fast enfärgade i beige stengods. Kostar gratis nästan. Bara 2 kr styck!

Såsom varande medlem i Greenpeace sedan starten i Sverige bjuder det mig emot att använda plastmuggar. Hur som helst så har jag nu målat alla hundra muggarna. Försett dom med grön text, en liten figur samt något kvistaktigt. mariakultur.se står det - vad annars. Jag har bakat dom i ugnen, så det ska gå att maskindiska dom. En knökfull diskmaskin drar mindre energi än att handdiska lika mycket gods, är kanske bäst att tala om.